Ett kapitel

publicerat i Liv, kärlek;
(null)

Boken som är vårt liv, såsom den är skriven löper på, det som är, det är och det som blir, det blir.

Vid denna dagens slut, börjar kapitel 22, en del av resan i livet!

Året som gått sen sist har bjudit på allt, uppgång, nedgång, lycka och massa skratt.
Det har bjudit på krossat hjärta, återigen för många gånger, och återhämtning av det djupaste. Det har gett så många tårar men otroligt många skratt, för det är det jag kommer ihåg, när mitt leende växte till skratt.
Jag hittade hem till mig själv. Det jag författade i lönndom förra nyår har blivit verklighet, livet som det är, blev, det jag skrev till mig själv har jag fått gjort, vissa delar är ju helt fel men det mesta av det jag själv skulle göra fick jag med. Ett bra år även om det gjort väldigt ont emellanåt.

Nedsidan är att vara en som älskar så otroligt djupt, att känna sanningen inom, den som förvägrats så länge men ändå består. Att det inte kanske är ömsesidigt, jag älskar djupt och det är så det är! Min önskan inför nästa år är förening och försoning, att vi möts i vårt nya liv som dem vi är menade att vara, som dem vi önskat vara och låta vår kärlek vara precis så fantastiskt villkorslös och ödmjuk som vi vet att den kan vara.

Jag önskar er alla en härlig kväll, jag önskar början på det nya som kommer varje dag, men just idag är så speciellt. Jag önskar er alla ett gött nytt år! Skjortan o slipsen på, festen är igång, denna gång med familjen nära.

Min kärlek består, jag frågade idag universum, och svaret blev, sluta inte älska! 
Inför årets sista dag är hon den enda för mig!

Gott nytt år 🥳 
Jag står alltid här,
Alltid din!
//S