På den resa vi är på, den som kretsar kring detta nu och finns inom oss främst, uppstår vissa bokslut, då den spännande bok vi läser tar slut och det uppstår ett vacuum till vi hittat nästa eller känner lust att söka.
Dessa föregås av kapitel i boken och är alla inom samma intresse eller syfte men lär eller berör oss olika beroende på vad de handlar om.
I livet är dessa kapitel nästan alltid relationer, eller kanske alltid, men livets bokslut handlar om förändringar vi lätt tar till oss eller med stor svårighet. Men det är ändå avslut och flyter in i dåtid. Ibland drivs dessa av stora händelser och mycket
sorg, men även av enorm glädje och lycka.
För mig blev ett enormt bokslut nyligen en stor förändring, livets tumult upphörde och ett par dagars intensivt fokus infann sig, en fullständigt nödvändigt förändring stod framför och gick inte att passera utan krävde handling, min resa bjöd på enorm
rädsla och kroppen sa ifrån så tydligt att jag var tvungen att reagera.
Denna förändring skakade om mig i hela mitt väsen, jag har sen dess växlat karriär, från närmare 30 år i teknik till att fokusera på människor och relationer, från att leva i otryggt anknytningsmönster till att fånga hem min manliga energi och essens,
att genom inre tillväxt och flerårig utveckling inse att jag helt, totalt och fullständigt förlorat mig själv och på egen hand tillintetgjort alla mina värderingar och gränser.
Att leva i en sjukdom är att aldrig se sig frisk! Att vara frisk är det enda man vill och tänker på när man är sjuk. När man väl blir frisk öppnar sig världen och livet, men om man alltid ser sig som sjuk är livet slut, frisk ger närvaro, sinnen på topp
och ett liv utan begränsningar, bli frisk och sluta vara sjuk!
Styrkan som växer av lärande och förståelsen av detsamma, den inre glädjen som genererar lycka, friheten från själens handbojade händer, insikten att lidandet är mänskligt men accepten är själsligt, att vi lider för att vi är, men är för att vi är lyckliga,
för att vi är fria från dömande och villkorande, för att vi är fria människor på en förutbestämd resa. Vi är kärlek, vi är allt vi kan förnimma, vi är liv!
Jag är hemma igen, frisk, vuxen, stark och man!
Älskar inom, känner kärlek till mig själv och ser dem som står nära. Lyckan gläntar på dörren och för första gången på länge.. ljuset jag ser strålar från insidan. Att lägga historian bakom och se det som är just här och nu var min befrielse från det
mörker jag förväxlade med ljus.
Älskar inom för att det är så det skall vara, det som är menat blir, precis som det skall.
Nyfiken igen, längtar djupt och fri på riktigt.
Min kärlek består, varför vet jag inte, men den gör det iaf, som en rest från något som inte blev. Så allt var tydligen inte menat att lämnas men det som var mörkt ligger som ett minne i det förflutna.
Älska mer!
/S