Att älska någon är helt fantastiskt, att njuta och dela det som bor närmast hjärtat, att tveka och fundera hör till.
I min resa finns en saknad, en längtan som inte kan stillas eller avhjälpas, det bor något inom som påverkar mer än vad som är ok. Jag saknar helt enkelt.
Att inse hur mycket någon genuint betytt och betyder är en gåva stor och fin, det är vackert och något att bära och vårda.
Jag har fått känna på hur det är att älska, att uppleva den största av kärlekar och genuint njuta av någons omtanke och beröring, för detta är jag djupt tacksam.
Detta är inget för mig som lämnat eller som man släpper taget om, allt är inte till för att lägga bakom sig utan ibland får man se vad som varit värdefullt framför det som varit fattigt. Allt skall inte passera, iaf inte förrän det är dags att lämna detta
liv.
Livet är vad det är, jag är den jag är, och jag älskar som jag gör, min kärlek är genuin och består. Jag faststår i mitt val! För det är egentligen det enda jag kan göra. Längtan och saknad ingår.
//S